Ensán Báyad Ázátpahmé Bebit, Parchá?
Nebeshtakár : Waháb Majid
Ázátpahm (Free
thinker) kayá goshant?
Hamá ke
"parchá" goshit, hamá ke wati syási, dini o rájmáni rahshónáni
gappáni sará shakk kant. Áyáni hamok gappá nazirit. Zend o gédiay hamok didánk
o lékahán jostáni sháhémá tórit.
Ázátpahm hamá
ent ke aglay gappá jant, hóshay habará kant. Rásband, dalil o sáensay gappán
jant. Pa démay mardomay gappáni mannagá sabut belóthit. Wati chammán nabandit o
harksséay har gappá báwar nakant.
Yakk ázátpahméay
wati ham syási o rájmáni didánké bit kant bale á é didánká bass é háterá
namannit ke áiay mát o pet, bozorg yá rájmánay géshterén mardom esháni mannóger
ant balkén á wati didánk o pegrá pameshká rást sarpad bit ke áiay agly mannit.
Rásband, dalil, sabut o sáensy mannit. Bale ázátpahm wati didánká setké sarpad
nabit. Á zehni suratá badaliay wástá harwahd tayár ent. Agán áiay didánkay
helápá dege nókén o sharterén pegré démá byayt godhá á cha wati sárigén didánká
ejázat lóthit o nókéná wasshátk kant.
Chónáigá
ázátpahmay pegr sáensi ent. Sáens ham hamé rahbanday sará óshtók ent ke har
nókén lékah cháresht, kortakári, sabut o pálsipekayshanay ráh o rahbandán mánit
godhá á mannag bit o namánók yalah dayag bit.
Yakk zamánagé ke
baniádam cha zánesh, shahzánti o sáensá nááshéná bitag. Á názántiay dawrá ensán
hamé sarpad bitag ke zemin mangal naent, patan o tachk ent... Zemin óshtátag o
róch zeminay chágerdá chakkar janagá ent. Ázmánay estál bass haminchok ant ke
shapá may chammesh gendant... Bale marchi hamé ázátpahmiay (free thinking)
sawabá ensán dán mazanén haddéá gwáchená sar bitag o démá jonzán ent.
Bist o yakkomi
karnay ensáná gón wati agl, ázátpahmi, shargedári pahm o hayál o sáensi pegr o
kerdá é gwáchen dar gétkag ke shashenábén gédi bass may chammán áókén hamé
lahté estál, róch o may zeminay nám naent balkén gédiay tahá kodholáni ná
karabáni estál o abélig (satellites) hast ant. Kawle Kárl Ságánay é shashenábén gédiay tahá may zemin yakk
Nilthekké (a Blue dot). Béde yakk thekkéá dege hecché naent ke má pahr
bebandén.
Domi némagá taw
agán baniádamay gwast o rájmáni rodómá becháray godhá genday ke yakk anchén wahdé ham gwastag ke
golámáni károbár ensáni rájmánay dód o kánudé bitag. Janénádamay bestár
kamterén ensáné mannag bitag. Molkay kánud bádsháh salámatay kissagá bitag.
Nezórén mardom, puriáger, janénádam, nezórén ráj o kothom zóráwarán lagatmál
kotag bitagant.
É hamé shargedárén
jédhók o ázátpahmén ganókén ensánáni johd o korbáni bitagant ke marchán donyáay
géshterén ráj o ensánáni barábariay hakk o ensánay záti o mocchánki ázátiay
hakk mannag bitagant. Ensáni hakk, ázát-hayáli, ázátén oloswájahi o rájmáni
oloswájahiá ensáná yakk émenén chágerdé dátag o démrawiay menzelá sar kotag.
Bale é jost
angat wati jágahá óshtátag ke mardom báyad parchá ázátpahmé bebit?
Pameshká ke á cha rad
o bébonén lékah o didánkán rakkit... Pameshká ke syási, rájmáni o dini rahshón
pa ásáni áiá répént nakanant. Á cha názánti, kénag o jabzagi chashmaká dhann pa
jwáni cháret kant... Á paddaráesht o chizzán pa agl o hósh dist kot kant.
Á wati agl o zehná
kármarz kant o jost kant... o pameshká ke á zendmán o gédiay bábatá rástén
sáensi didánkán shóházit.
É gapp ham rad kanag
nabit ke may paymén padmantagén rájmánán ke edá angat géshterén mahluk
mahshurén ógámáni dombá tachit. Tai wánagi rahband o rasánkdaray pa zánagshódi maksadán (Indoctrination) kármarziay sawabá tai bázén wánendahén warnáé ham
rabyatáni mannóger ent, á yá kórsetkiay (Dogma) shekár ant yá borzén
rájdósti o Thakbandiay (Communism) ógámáni randgir ant. Edá ázátpahmiá
na tahná rájdóst o dini rahshón sharrén chizzé sarpad nabant balkén cha choshén
mardomá están ham wassh nabit. Bale tai rájmáná cha rongráhán kasshók o rástiá
sarkanók hamé ázátpahm bant. Gwastánkay sabakk hamésh ent.
0 Comments