Jánwaráni
Waráki Tabakbandi
|
Ward o warák pa hamok sahdárá allami o azhdari ent. Sahdár kulié bebit sharr,
drachk, jánwar yá ensáné bebit sharr. Zendmánay redá bendátá zaminá warák chón
pédák bit? kojám sahdár bongéji waráksáz gwashag bant? Jánwar o haywán warag o
warákáni hesábá mán chinchok kéch (category) o tabakkán bahr kanag butagant o
parchá?
Pa
Waragi nekánáni wadikári (produce) o rasániá (availability) márá drostán pésar
wadikáráni mennatwár bayagi ent. Chágerd rahbanday (Ecosystem) tóká wadikáráni
hastiay barkatá donyáay géshterén sahdáráni warákay bastoband bit. Warák
zamzillay (Food chain) barjáhiay háterá wadikáráni bahresht (contribution)
awalsari o cha kollán sawáiter ent. Warák zamzillay ásánterén darwar ésh ent:
Káh
ke wadikár ant pa báli madagán warák ant. Báli madagán kasánén morg o moshk
warant. Moshk o kasánén morg már o shekári morg, chó ke: bánz, bumm o édegeráni
warák jódh bant.
Wadikár
= Producers: Sáensi o Zendánki gálbandéay bestárá wadikár hamá sahdár gwashag
bant ke á wati warákán wat wadi (pédák) kort kanant. É zaminay sarborá ham
hastant o zeray ápáni chérá ham. Mán hoshkiay chágerd rahbandá káh, butthag o
drachk cha kollán gésh arzeshdárén wadikár ant. É dar zendén (bésáhén) Málikiulán
(Molecules) róchrozhnay tawánay komakká hór tahór kanant o wati háterá warák
jádhi kanant.
Rézénkár
= Decomposers: Chágerd rahbanday tahá rézénkáráni arzesh ón sakk báz ent.
Rézénkár waráki bahrán cha mortagén sahdárán kasshant o dombará pa chágerd
rahbandá pad gardénant bezán zamin o dhagáráni háká porr jóhar jódh kanant. É
zamináni abrami ólémb (Fertilizer) pojjárénók ant. Hamesháni rézénkáriáni
barwardá pa wadikárán mán zaminay háká waráki bahr halási nazánant. Agán
rézénkár mabant godhá drachk o butthagáni háterá mán zaminá waráki bahr
hallant. Rézénkáráni ladhá Shunzénk o lahté zátay kermok (bacteria) hawár ant
ke é cha mortagén jánwaráni jón, butthag, káh o drachkáni retkagén ták, poll,
pón, bar o dege békárén sahdári nekánán pa watá warák zurant.
Jaridawár
= Consumers: Abramay rahbandáni redá hamá jánwar ke á wati ward o waráká
wadikáráni dhawlá wat wadi o jaridag kort nakanant balkén wadikáráni jádhi
kortagén warákán kármarz kanant, jaridawár hamésh ant. Má gosht kanén: pa warag
o warákay bándátá jaridawár áyáni mojjati abrami mohtájig ant. Jaridawár pa
watá tawán (Energy) zurag o wati zendag dáragay háterá ádege wadikárén sahdárán
géshter pelekkant o warant. Warag charagi tabakbandiay redá sajjahén
jaridawárén haywán o jánwaráni chandé kéch ant, chó ke: charend, barwár,
góshtwár, lullokwár, kolwár.
Charend = Herbivores |
Hamá
haywán ke á bass kadimwári yá sabziwári kanant o pa watá tawán pédák kanant
áyán charend goshant. Látini zobáná "Herba" káhá gwashant,
"vorare" máná 'warag' ent. Charend chósh ke wadikárán warant
paméshká paréshán bongéji jaridawár (primary consumers) ay gálband kármarz
kanag bit. Bázén lullok, morg, charókén gongdám o mál pa darwar: Espépas,
syahpas, gók, har, gámésh, oshter, aps, edrek o dege lahté shirendag (Mammal)
charendáni tabakká gón ant.
Esháni
dap, dantán, segendán o rótáni jódhesht hamé paymá ent ke é wadikárén káh o
kadimán ját, hurt kot, ér bort o hazam kort kanant. Cha eshán bázéné rómost o
goláth borri ham kant parchá ke esháni Hazami rahband (Digestive system) dráj o
péchdár ent, ódá warák dán dérá ér bant.
Chónáhá
warákwári hesáb o ketábán kasán o thuhén jánwar anchó sar yalah yá wati master
wat naant. Balkén hamá paymén warag o charag ke áyáni badani rahband, ázáyáni
zór o gonjáesháni redá sharr o sitmand bebant, áyáni láchári ent hamá wadhén
warag bewarant. Badani rahbandáni ázáyán morg o haywánáni chomb, sengóth, dap,
dantán, maydah, segendán, billondh, rót o padi ján (anus) gón ant.
Lahté zátay gechéni charend anchén ón dar kapit ke á bass bar o nibagáni sará gozrán kanant. Á dege káh o drachki thál o ták yá dár o bucchán dap najanant. Áyán barwár (Frugivores) goshant. Lahté mazan dhillén shapchar ham barwári kant. Chónáhá shapcharáni géshterén zát lullokwár o góshtwár ant.
Góshtwár = Carnivores |
Choshén
báz jánwar hastent áyáni ázá o badani rahband hamé paymá ant ke áyán anchén
warag lóthit, agán á hámagiá pelekkag bebant ham zutt hazam bebant, pa warókán
tawán bepojjárénant. Choshénáni háterá gósht barábar ent. Látini gál "carnis"
máná ent gósht. É dhawlén jánwarán góshtwár goshant.
Góshtwár
charend yá dege góshtwárán shekár kanant, koshant o góshtwári kanant. Á ke
bongéji jaridawárán janant, warant, á dogéji jaridawár (Secondary consumers)
mannag bant. Hamá góshtwár ke éndege góshtwárén jánwarán warant, áyán goshant
saygéji jaridawár (Tertiary consumers). Góshtwáráni mocchiá Shirendag tabakkay
(Class Mammalia) yakk trámé (order) góshtwáránay (Carnivora) námá mahshur ent.
É trám alkápiá góshtwári kant. É trámá kochekk, pisshi, gork, mazár, tólag, shér
ó sajjahén rastaráni pajjigá már, baláh gój, móku, págás o lidh (sharks and
whales), ápi/daryái máhig wárén morg, bedwár o sháhin ón gón ant. É ham zánagi
ent ke baré baré lahté drachk ón góshtwári kant.
Góshtwárén rastar o jánwar pád, bálád o badan o soroporay redá mohkam, téz rawáj,
chádhekkah o shiwwárén bant. Parchá ke é pa wati shekáráni randá tachag, áyán
tósénag, janag o próshagá bázén setth o kap, drekk o dawr sagget kanant.
Lullokwár
= Insectivores: Bon o béhá é ham góshtwár bay kanag bant bale é mazanén
jánwaráni sará góshtwári nakanant balkén lahté gechéni gwandhén sahdár ke
géshter lullok (insects) bant, haméshán gerant, nóshe ján kanant. Chizzé morg,
hásén máhig, pogol, bágár o ketthár lullokwár shomár bant. Jánwaráni yakk trámé
hast gwashanty lullokwarán (Insectivora). É trámay jánwar magesk, kerm, báló,
mór makónth, kóg, raméz o dege lullokán warant. Dajokk o kórmoshk (moles) ham
lullokwarán trámay zántagén darwar ant.
Kolwár = Omnivores |
Ni
byá anchén jaridawárén jánwaráni bárawá málumdár baén ke á wadikár, bongéji o
dogéji jaridawáráni sará lápséri kanagá hecch chakk o pad nabant. É sabzi,
nibag, gósht o dege bázén áp o támán wárt o hazam kort kanant. É ke harché
warant, esháni dawá hamésh ent Kolwár gwashag bebant. Engrézi gálband Omnivores
cha Látini zobánay gálán jódhénag bittag. Látini zobáná "Omnis"
máná harchizz yá kollén.
Má wati chapp o chágerdá kángi, gorág o moshkán dist kanén ke á nibag, sabzi, lullok, gósht harchizz nóshe ján kanant bale báyad watá ón chammé bechárén. Parchá ke má shomá sajjahén ensán cha kollén haywánán master o alkápterén kolwár én. Ensánáni pajjigá mamm o hukk ham kolwárén shirendag (Omnivore Mammals) zánag o mannag bittagant.
Nebeshtakár: Bahtán Balóch
0 Comments